To PARIS

Okej, dag två här i Paris. Jag tog sovmorgon till klockan nio. Vaknade av att de andra gick upp och åt frukost. Det negativa med detta huset är att väggarna är tunna och våningarna smälter liksom samman så man hör vad alla andra gör och säger hela tiden. Efter frukosten åkte jag Christine och Ellie till stan för att inhandla dagens tidning, och nybakat bröd. Jag blev även presenterad för bagaren så att jag ska kunna gå dit och köpa vad jag vill för familjens räkning. Hehehe! Det var faktiskt jag som körde idag så jag fick testa deras"volvi" för första gången. (Bilen heter så).

Nu på eftermiddagen har jag hjälpt barnen med deras läxor, rättat stavfel och förhört dem på glosor och sånt. Efter det var jag sjukt trött, så jag typ somnade en stund. Men det går ju inte att ligga däckad i sin säng redan andra dagen här, så jag begav mig ut på en lång cykeltur och kom nyss tillbaka. Jag cyklade ner till Seine och slottet, och tog sen vägen genom Maisons-Laffittes mysiga centrum hem. Blev ganska stolt att jag lyckades hitta hem utan att gå vilse, med tanke på att alla gator är så komplicerade och ser så lika ut. Nu kommer lite bilder från gårdagen i Saint Germain en laye och Paris.

Just nu är jag helt slut i huvudet efter en fullspäckad dag i Frankrike. Jag snackar engelska hela tiden och hör franska runt omkring konstant, vilket faktiskt känns otroligt nyttigt. Har redan lärt mig en del nya ord och uttryck så jag kan ju bara hoppas att utvecklingen går lika bra framöver.

Imorse gick jag upp klockan åtta och åt frukost med familjen. Vid nio åkte jag och Christine och handlade. Först var på någon slags inomhus marknad, där vi köpte tre stora påsar med alla möjliga sorters grönsaker, frukter osv. Älskar att de gillar sådant. Men sen åkte vi till en vanlig supermarket för att inhandla resten…och det var lite speciellt. Verkligen ALLT som stoppades i vagnen var organiskt och ordentligt utmärkt med fina gröna symboler. Okej, det är väl ändå bra, men sen kom vi till de onyttigare avdelningarna av affären och jag förväntade mig att vi skulle springa förbi dem utan att titta närmare på hyllorna. Så jag blev helt förvånad när Christine slängde ner tio olika kakpaket, fem chokladkakor och diverse flingor med choklad i mitten. Jag frågade om det fanns några nyttiga flingor istället, typ utan choklad? Då föreslog hon frosties. Så jag struntade helt enkelt i det. Frankrike älskar sötsaker har jag märkt, samtidigt som det känns som att de försöker vara ganska hälsosamma. Till exempel äter de ljust bröd med marmelad/nutella till frukost varje dag och det är efterrätt efter varje måltid, både lunch och middag. I alla fall, vi handlade färdigt, och begav oss sedan till apotektet innan vi körde tillbaka hem.

Efter lunch åkte jag och Christine iväg igen, till Saint germain en laye, som ligger här i närheten. Där strosade jag omkring i cirka två timmar medan C klippte sig. Jättemysig stad, och det var ganska varmt, ca 13 grader och solen sken emellanåt. När C var klar åkte vi hem och hämtade E och V, och tog sen tåget in till Paris. Det tog bara femton minuter. Kvällen spenderades på Champs Elysees. Jag fick smaka macaroons (sjukt goda), och familjen shoppade loss inne i de dyra butikerna längs gatan.

Middagen åt vi på en fin italiensk restaurang och på vägen hem läste jag och Ellie läxor,  -Macbeth på gammeldags engelska. Mitt huvud väger hundra kilo just nu, så kommer antagligen däcks snart. Kan tyvärr inte lägga in några bilder, för det verkar inte fungera att lägga över dem från kameran till mobilen. Förlåt att detta blev ett megalångt inlägg, jag ska bättra mig. Bisoous

Okej, jag är framme! Konstigt nog skriver jag detta ifrån taxin…Flygningen och allt gick bra, sen kom jag fram till CDG flygplats och kände mig lite smått förvirrad. Jag hade fått instruktioner att vänta efter bagageutlämningen och leta efter en skylt med mitt namn på. Väntade i tjugo minuter…trettio minuter...fyrtio mintuter...och började bli ganska panikslagen. Så jag vandrade runt i terminalen. Jag gick ut till en snubbe som fördelade taxibilar åt resenärer och försökte be om hjälp på franska. Dock fattade han noll, och jag fattade lika lite av hans försök till engelska så det blev inte så bra. Han slängde halvt in min väska i en annan taxibil så jag fick rycka bort den och gå därifrån så att han skulle fatta. Då kom jag på den smarta idéen att ringa min värdmamma, (tidigt, jag vet). Hon lugnade mig och sa att det säkert var trafiken som var problemet. Så jag väntade ett tag till…tills jag till slut fick syn på en kvinna med basker och rutig tröja (dog lite inombords för hon såg så löjligt lite ut som en taxichaufför) men äntligen såg jag mitt namn på en skylt precis som Christine sagt. Såå…nu sitter jag här i baksätet, oväntat lugn inför att träffa familjen snart. Jag vill mest komma fram nu, lära känna dem, och installera mig i mitt nya hem. Först ska jag klara mig igenom den här halvtimmen med en övertrevlig fransyska mitt i Paris rusningstrafik. Haha, jag är i Paris, känns ju ganska fett ändå!!!!!! Det hade jag aldrig trott för ett par veckor sedan. Nu ska jag njuta av taxiutsikten en stund.

...Nu sitter jag på mitt rum här hos familjen. De bor i ett superfint och stort hus verkligen. Dock är det ganska mörkt nu så jag ser inte riktigt helheten. Området är fint, men förvirrande. Jag kommer köra vilse om jag kör här utan hjälp av barnen alltså. Vägarna går typ som solstrålar från en mittpunkt där det är en rondell. Och högerregeln gäller överallt typ. Vet inte om jag ser fram emot att köra bil på måndag. I alla fall...jag kom fram, träffade min värdmamma som var supersnäll och hon visade mig mitt rum, huset osv. Sen körde vi och hämtade sonen efter hans tennislektion. Det tog typ 20 minuter att köra dit. Efter det skulle vi tydligen till McDonalds för att hämta kvällens mat. Det känns som att halva staden tänkt samma sak, för även om klockan var halv nio, var kön till McDriven typ 20 bilar lång. Tog ungefär en halvtimme, men det var kul att snacka en massa med mamman och V. Han är verkligen en smart liten kille, som snackar bättre engelska än mig, och diskuterar Sveriges välfärdspolitik samt SJ:s problem som om det vore världens vanligaste samtalsämne som 13-åring. (Hans största passion är tåg). Han förklarade också att parisare är "rude and lazy" och att Frankrike säkert inte alls är lika bra som Sverige. Vi har dessutom bättre tennisspelare tyckte han.

Till slut fick vi maten, dock hade "the lazy McDonaldsgirl" glömt typ hälften så vi fick köra ett varv till. Sen körde vi hem, och jag träffade pappan och dottern. Vi åt mat, snackade en massa, och sen fick jag äntligen koden till deras WiFi<3

Jag är sjukt nöjd och glad att jag har gett mig in på detta. Imorgon ska vi åka och handla fisk. Värdföräldrarna vill laga lax till mig, för det är ju svensk typ...Sen kanske jag beger mig in till Paris en sväng om jag hinner och orkar.

HEJDÅ MINA KÄRA!