EVERYTIME

Var jag också konstig när jag var liten? Har precis haft en diskussion med Victor angående pizzabeställningen. Först frågade han mig vad jag ville ha. Jag sa att jag ville ha en pizza som heter Parma (Margaritha med skinka alltså). Han blev lite fundersam och undrade om jag inte kunde tänka mig en Margaritha istället, eftersom att han aldrig hade hade smakat den pizzan jag ville ha förut. Jaha...men då föreslog jag att han bara skulle plocka bort skinkan om han inte gillar det. Dessutom finns det ju tre andra pizzor att välja mellan såattehh. "But you can't take it off actually, cause it's already on the pizza. Are you sure that you're gonna eat everything?" Gahh. Jag gav dock inte upp denna fajten, så jag får min pizza ändå, efter att ha lovat att jag ska äta upp hela. Vet inte hur det blir med det ...men ändå WIN! Synd att det inte fanns Hawaii, för du hade ni ju vetat allihopa vad jag hade beställt. #Förutsägbar
-
Men jag har märkt att barnen ofta är lite trångsynta. Saker och ting ska vara på ett visst sätt och är det annorlunda så är det automatiskt fel. Jag blir lite trött ibland när jag förklarar saker för dem som jag är hundra procent säker på och de ändå vägrar gå med på att det är sant. "Det sa mamma/pappa/kompisen" osv...Jag åkte till Ikea för några veckor sedan, under min lediga tid på dagen. När jag berättade det för Vic var hans reaktion. "Va, du kan inte ha varit på Ikea, för det tar minst en timme att åka dit!" Okej, men då inbillade jag väl mig bara att jag åt dajmtårta och köpte flädersaft, omringad av affischer med svenska köttbullar. Eller så finns det ett annat Ikea som du inte känner till? "Nej, det finns bara ett, jag är säker!!!" Hmm... Men jag misstänker att jag var likadan när jag var liten. "Men det sa Emma" använde jag alltid när mina föräldrar ifrågasatte något jag berättade. Hehe <3 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0